Om du är en av de som vanligtvis läser mina rader har du säkert märkt att det var ett tag sen jag skrev. Mitt vanliga veckoinlägg för graviditeten uteblev till exempel förra veckan. Anledningen är att det privat har hänt en sak i familjen. Det är inget jag tänker skriva öppet om nu, men det jag vill dela med mig av är att det just nu råder sorg.

Tragedier vill man aldrig ska inträffa, det finns dessutom aldrig bra tillfällen för dem. Däremot känns det så mycket mer nu när det är så nära till att Rex kommer. Något som ska vara en glad och positiv sak. Det är det, såklart, men sorg överskuggar det mesta.

Idag är det den första februari och jag går in i vecka 37. Den sista februari är Rex beräknad. Det är bara en månad mellan oss till att vi äntligen ses för första gången. 27 dagar till ett nytt liv, i dubbel bemärkelse. Jag har två veckor kvar på jobbet vilket känns som bara en dag.

Ett paket kom idag med de första skötartiklarna jag beställt till bebisen. Vi kommer ha en skötbädd i badrummet för enkelhetens skull. Trådback under med just alla skötgrejer. Lite lådor som förvaring för dem fattas bara. Härnäst är det dags att packa BB-väskan. Mycket som snurrar nu i huvudet, mycket jag borde hinna göra. Men det ordnar sig med dessa världsliga ting.

Hoppas ni har haft en betydligt bättre vecka med härliga händelser!