Ett nytt slags nyår

Så var det första morgonen på ett nytt år. 2019. Än känns det precis som vanligt. Klockan är strax över 8 och jag förväntar mig inte någon aktivitet utanför fönstret på länge.

Vår nyårsafton blev så småbarnsstyrd och icke-glammig att det inte är klokt. Det började riktigt slappt efter att vi kom hem trötta efter ett dygn på havet. Dålig och kort sömn natten innan ställde till det när morgonen var tidig och dagen lång. Det var leggings och t-shirt på hela dagen och lek med en snorig Harry. På ett sätt var det precis som ett vanligt nyår för mig, förutom att det nu fanns ett barn med i bilden. Det var längesen jag var på någon slags fest då min introverta sida om något hatar den tillställning ett nyår ofta blir. Jag föredrar då hellre en lugnare middag med vänner.

Två timmar innan affären stängde gick jag ner i min väldigt bekväma nyårsoutfit för att köpa nyårssupén – kvällen till ära blev det de enchiladas som numera är en favorit här hemma. Hummer är vi inte särskilt förtjusta i. Och champagnen hoppade vi över då vi insåg att vi inte kommer dricka upp det ändå. Och nyårsstädning? Äsch, Harry skulle bara riva ut allt ändå. Det fanns fejkcider (pärondryck med ciderkaraktär) kvar i kylen som jag drack till istället. Det funkade det med.

När Harry somnat hängde Magnus och jag i soffan och fortsatte vårt Harry Potter-maraton. Det fick dock inte pågå länge när Harry vaknade till någon timme efter läggdags innan kl 20 väldigt ledsen, snorig och hostig. Det var bara att inse att han har fått sin första förkylning. Strax innan 23 fick han lite alvedon och somnade äntligen igen en stund efter.

Klockan 23:24 kollade jag på mobilen och önskade gott nytt år i förskott då jag var i färd med att krypa ner bredvid en sovandes Magnus och Harry. Jag vaknade till en stund efter då jag hörde något smälla på avstånd och insåg att vi nu sagt hejdå till 2018. Mitt första nyår som mamma kunde egentligen inte ha avslutats på något bättre sätt än med de jag älskar mest. Jag avslutade 2018 på det sätt mitt liv ser ut just nu, och så som det förhoppningsvis kommer se ut under en lång tid. Alldeles fantastiskt.

Hoppas du fick en fin nyårsafton och vaknar precis så som du vill idag! :)

Continue Reading

Matchpremiär

Det kändes konstigt igår kväll att efter fem dagars ledigt sitta uppe ensam igen när Magnus gått och lagt sig. Det var tillbaka till vardagen och jobb för honom idag. Det blir ett par dagar av vanliga rutiner även för Harry och mig innan det är dags för ännu en långhelg.

Igår var vi som sagt på hockey – Djurgården mot HV71 i Globen i traditionell julmatch. Det var premiär för Harry och han gillade det. Han missade det mesta av första perioden då han somnade innan spelarna kom ut på isen, men sen var det mest nyfikna blickar under hela matchen. Det var så skönt att det gick bra att ha honom med.

Tror inte Harry och jag kommer göra något särskilt efter några späckade juldagar. Tänkte försöka få in ett par promenader i alla fall. Nyårshelgen ser ut att bli proppad den med så kommer försöka ladda med energi. Vi kommer vara hemma på nyårsafton, men åker på en kryssning på söndag tillsammans med Carro och Mattias. Det ser jag fram emot.

Jobbar du nu i mellandagarna eller har du turen att få vara ledig?

Continue Reading

Snö och 9 månader senare

Såklart det blev en promenad igår i snön. Det hade hunnit bli plusgrader så lite slask var det vid trottoarkanterna. Inne i skogen däremot knarrade det underbart under fötterna. Fick akta mig lite när snön föll från trädkvistarna ovanför mig.

Jag mindes tillbaka på promenaderna vi tog med Harry i mars. Som på bilden nedan när han precis hade kommit till världen. Där var han bara några dagar gammal. Det var fortfarande lite snö, och kallt. Och plötsligt har det gått 9 månader! För det är vad Harry blev i söndags för en vecka sen. Vi har en bebis här hemma med två tänder, som klappar händerna jämt och ständigt, och fattar att om han tar tag i mina händer så kan han ställa sig upp. Det är inte klokt! Kommer sakna de dagliga promenaderna med honom.

Samma filt som bilden ovan, men en lite större bebis.

Tänk att jag där i mars kunde tänka att snart är det sommar samtidigt som jag längtade lite till att Harry var större. Helt plötsligt knackar julen på dörren och Harry har blivit en egen liten individ som just nu sitter och leker för sig själv och ”pratar”.

Nu blir det frukost framför julkalendern. Snön faller så fint utanför. Hoppas du får en underbar dag!

Continue Reading

8 månader

Tänk att Harry blir 8 månader idag. Två tredjedelar av ett år. Jag tyckte det var bara förra veckan vi nådde milstolpen ett halvår. Nu plötsligt på en månad har han en början till två tänder och hasar sig framåt. Det känns samtidigt så längesen som han låg i sitt babygym och lite tafatt försökte röra det som hängde ovanför honom. Jag har lite glömt hur det var, att han var så liten som han faktiskt är på bilder.

Sen han blev 6 månader har vi varit inne i en väldigt bra period. På hans 7-månaders dag skrev jag att han kämpade med att krypa och ett par veckor senare började han hasa sig framåt med stor hjälp av sina armar. Nu ger han sig ut och upptäcker köksgolvet flera gånger om dagen. Det är nu vi har fått börja se upp för vad han får syn på så han inte river ner något eller tuggar på en sladd. ”Ajabaja” och ”nej” sägs rätt ofta nu här hemma. 

Förmiddagsluren.

Fem kvällar nu har han sovit i sitt eget rum. I alla fall jag upplever att jag sover bättre, och jag tror även Harry gör det. När han sov inne hos oss ( i egen säng) kunde jag vakna flera gånger av att jag behövde ge honom nappen eller så vaknade han till när Magnus skulle upp för att åka till jobbet. Kanske en tillfällighet, men som vanligt är jag glad så länge det varar.

Nu påbörjar vi en sista tertial innan han helt plötsligt är 1 år. Herrejösses!

Continue Reading

En helt spontan dag

Om jag inte tyckte jag gjorde något i måndags, blev det desto mer igår. Att min mamma skulle komma över bestämde vi spontant på morgonen, sen strax efter hörde min kompis Helga av sig och undrade vad vi gjorde idag. Hon hade tråkigt så då tyckte jag hon och hennes son lika gärna kunde komma över hit och göra oss sällskap. Sagt och gjort – de åkte över hit och under tiden fick jag och mamma upp en vägghylla i Harrys rum. Äntligen! Jag köpte hyllan strax innan Harry föddes så det var ju på tiden. Det var faktiskt en grej jag hade på min att göra-lista vad gäller projekt här hemma. Skönt att kunna bocka av något!

Det gick snabbare än jag trodde det skulle göra, men så är min mamma händigare än vad jag är. Just nu pryds hyllan av saker Harry fick vid födseln. Min först bok fick jag i present av min mamma. Den är så fantastisk fin att jag bara kan stå och beundra alla sidorna i den. Än så länge har jag däremot inte börjat fylla i den.

Vi blev klara precis innan Helga kom, alldeles lagom för en fika! Barnen lekte av sig en stund och efter att min mamma åkt hem tog vi en promenad. Harry och jag kom inte ut något igår så det var skönt med luft även om det var grått och trist.

Med tanke på att jag ogillar att göra något utan framförhållning är jag förvånad över dagen. Det händer sällan att någon utöver min familj får spontant komma över hit, eller får med mig på grejer. Som introvert behöver jag ofta hinna smälta att jag ska träffa någon och liksom förbereda mig. Ännu värre är det om någon skulle komma över oannonserat. Nu blev det full rulle redan från dagens början. Men, någon gång ska man ju utmana sig själv också, eller hur? Nu är jag i alla fall glad att vi inte har något planerat under veckan så jag bara får göra ingenting. Hur är du som person, är du den som gillar att göra saker spontant?

Hoppas du får en fin lillördag! 

Continue Reading