Vaknade till ett svagt duggande regn. Orkade knappt öppna ögonen, så som det varit de senaste veckorna. Trött. Och sängen var varm och höll fast mig. Gjorde inte saken bättre att jag skulle iväg och köra när det plötsligt började ösregna på vägen till körskolan. Men det var inte så farligt och jag prövade även fickparkera för första gången vilket gick smidigt. Hurra! Jag längtar tills jag har det där kortet i handen.
Och nu är kvällen varm, precis som en sommarkväll i juni. Hade jag kunnat gå hem från stan hade jag gjort det. Tittar nu istället ut genom fönstret på pendeln och får se det sista av solen över träden. Längtar till fler av dessa kvällar när man får vara utomhus och njuta utan en tanke på klockan. Det är bara runt hörnet nu.