Efter att barnen somnat tidigare ikväll sjönk jag ner i soffan med en skål chips. Det har varit en sån dag. Egentligen inget konstigt med dagen, men av någon anledning slog tröttheten till riktigt ordentligt efter jobbet. Det var ett tag sen jag kände såhär, men det är väl en kombination av att det varit mycket på jobbet, att barnen har varit krassliga och att jag inte varit ute så mycket den här veckan.
Det är lätt att fastna framför jobbskärmen på dagarna utan paus. Av den anledningen har jag gärna stängt igen min privata dator tidigt på kvällen och bara koncentrerat mig på tv-skärmen. På sistone har vi varvat Ensam i vildmarken med Alla utom vi eller kanske någon film. De två första är riktigt bra serier. Även senaste säsongen av Jägarna har vi sett på.
Något annat jag börjat med är att lyssna på böcker. Jag ville ha något annat än poddar och bara musik i öronen under jobbtimmarna. Jag har inte varit så förtjust i ljudböcker då jag lätt tappar fokus, men det har gått bättre än förväntat. På en promenad hem från kontoret i tisdags blev det en timme med Ljusnan du mörka av Lars Landgren. Lite seg såhär i början av den men jag tror det snart kommer bli mycket bättre. För ett par dagar sen lyssnade jag klart på Där ute i mörkret av Markus Sköld – en bok med mycket spänning! Jag har också insett att på det här sättet kommer jag faktiskt lyssna på de böcker jag vill läsa men inte hinner med under den lilla lässtunden jag har på kvällarna.
Nu är klockan lite över 21 och det blir nog faktiskt en tidig kväll ikväll. Inte som bilden nedan som jag kunde relatera i alla fall en del till — min maxgräns är väl 23:30 och det händer sällan. :)
2 kommentarer
Har inte lyssnat på en enda ljudbok än. Min man har lyssnat på ljudböcker sedan de kom ut, men jag har varken testat ljud-, e-böcker eller poddar – ooooops, jag vet..
Å som pensionär kan man ju lägga sig när man vill, eftersom man kan gå upp när man vill också. Det går ju inte när man jobbar. Min smärtgräns gick också vi klockan 23:30 då.
Grattis att du börjar få ljudböcker att fungera, jag har snart lyssnat klart på min första hela låååånga bok, Kungsgatan av Ivar Lo-Johansson. Jag lyssnar medan jag målar. Det har inte funkat tidigare i mitt liv, men nu går det lite bättre. Det är väl inte konstigt att du är trött, två små barn, jobb, och dessutom vintervår, den årstid som i alla fall jag är absolut tröttast i. Trots att ljuset återvänder…