För två år sen, en fredag den 9 mars 2018 kl. 10:03 föddes Harry. Var tog tiden vägen? Han har gått från att vara en bebis som mest kräktes till att bli det barn han är idag som älskar alla slags fordon och att gunga. Och med en egen vilja av stål.
Runt den här tiden, kl. 8 på morgonen åt jag min sista frukost som gravid – fil och cornflakes. Jag hade epidural så jag kände ingenting av värkarna och jag minns att det var så skönt. Det var all väntan som var tråkigast, men med så mycket förväntan. Vi kom in till förlossningen vid halv ett på natten till fredagen efter att ha ringt in första gången vid kl. 22 tror jag.
Under den här perioden tittade vi på Game of Thrones för första gången, och när värkarna verkligen satte igång under torsdagskvällen låg vi i sängen och tittade, men jag kunde inte direkt koncentrera mig. Jag hade haft ont sen onsdagen och spenderade det mesta av tiden i sängen och väntade tills det skulle dra igång på riktigt. Det gjorde det vid kl. 20 och vi gick och la oss för att försöka få lite sömn (Magnus gick upp den här tiden vid kl. 3 för att vara på jobbet). Det var sen där någon gång innan 22 jag inte längre kunde mota bort det onda och väckte Magnus. Han konstaterade att han inte skulle till jobbet några timmar senare och ringde därför sin bästa kompis/chef.
Vid 9:40 på fredagen var det så dags. Jag gav allt i spurten av detta maraton som det kändes som jag varit med om efteråt, och ca 20 minuter senare låg en liten pluttHarry på mitt bröst.
Det var alltså två år sen och jag minns det som igår. Eftersom Magnus och Harry hängt tillsammans med vintern i Luleå i helgen åkte jag ut till Arlanda igår för att möta upp dem. Så mycket mys att få krama plutten efter ett par dagar från varandra. Vi åkte sen hem för att invänta gäster på lite födelsedagsfirande.
Jag hade bakat en oreotårta som var riktigt god. Det var min mamma, brorsa Christopher, Magnus mamma, Carro och Mattias som kom förbi.
Grattis världens bästa unge. Tänk att du dessutom snart blir storebror. Ikväll blir det mer firande och mys. :)
5 kommentarer
En sån härlig berättels! Du får gratta det lilla yrvädret!!
KRAM till er båda/Susie
Tack så mycket! :)
fin ålder
Vilken fin berättelse, och snart kommer du uppleva något liknande igen. Tänk om lilltjejen haft brådis och fötts samma dag som Harry;-)
Stort GRATTIS till världens sötaste Harry. Han är såååå fin med sitt långa hår:-)
Ja det hade inte varit så jättekul. Men nu är hon välkommen när som. :)