Vad sysslar jag med?

Vi hade en väldigt frisk vår men det känns som att vi tar igen det nu i höst då Harry är hemma från förskolan för andra gången på kort tid. Troligtvis kommer han få vara hemma hela veckan för att säkert vara frisk på fredag då killarna åker upp till Luleå. De skulle göra det för några veckor sen men behövde då boka om. Förhoppningsvis kommer de iväg den här gången.

Förmiddagen har spenderats med att mysa i soffan, leka med tågbana och parkerat alla Harrys bilar på golvet. Nu sitter han en stund med paddan och smälter lunchen, Clara sover och jag sitter här och försöker skapa. Skapa vadå? Funderar kanske någon av er. Det kan jag också undra, men som du kanske vet om du läst bloggen ett bra tag har jag ett intresse för webbdesign och grafisk design. När jag funderade för ett tag sen hur jag ville göra om den här bloggen kom jag fram till att jag ville integrera mitt intresse på något sätt utan att det skulle ta över helt. Resultatet kommer snart med Elisa Matilda 2.0.

Den lilla stund jag har om kvällarna när barnen sover sitter jag därför oftast i soffan och försöker jobba fram den nya bloggen/hemsidan och knåpa ihop lite design att sälja. För ett par veckor sen smygöppnade jag en butik på Etsy, där tanken är att sälja bland annat förgjorda logotyper och grafiska profiler. Det tar däremot lite tid att göra, så för enkelhetens skull för att ha något att sälja redan från början (för att jag är otålig) tog jag snabbt fram tre set med ikoner att använda på Instagram. Igår kom min första order! Hurra! Elisa Matilda Creations är min nyhet på Internet och som jag kommer lägga min lilla tid på. Det är en del av EM 2.0 och som jag tycker är mycket spännande.

Jag hade en tanke för ett tag sen att starta företag men har backat lite och gör det här som ren hobbyverksamhet, för att se hur det lyfter. Som sagt, jag har inte så mycket tid just nu och fokuserar inte på vinst till en början vilket gör att företag känns onödigt i det här skedet. Det får växa till sig lite först. Men man ska ju göra det man tycker är kul här i livet, och nu har jag tänkt på det här så länge att det var dags. Jag kommer bara ångra det jag inte gjorde.

Nu när det här har satts igång hoppas jag kunna återgå till att skriva lite mer här också. Det har verkligen känts sporadiskt och inte alls kul att inse att ytterligare en vecka gått utan ord utöver 5EF. Det är på gång. :)

Nu blir det mer mys och lek. En bra start på den här veckan! :)

Continue Reading

Vad gör en blogg bra?

Dagens ämne handlar om vad som gör en blogg bra. Jag har bloggat sen cirkus 1999 och utvecklingen har verkligen gått spikrakt uppåt sen dess. I början var att blogga inte ens ett verb. Man skrev bara i sitt lilla space på nätet väldigt dagboksaktigt. I alla fall jag.

Utforming och innehåll för en bra blogg

När jag tänker på en bra blogg utgår jag från två perspektiv – utformning samt innehåll. Det är helt utifrån mina egna personliga åsikter, och det du tycker är bra kan såklart skilja sig från vad jag tycker och vice versa.

Utformning och språk

En blogg blir bra enligt mig med en bra utformning vad gäller språk och text. Man behöver inte stava rätt på varenda ord, särskilt inte om man har en funktionsnedsättning, men punkter och hyfsad korrekt grammatik kommer man långt på. Lagom långa stycken, och styckeindelning överhuvudtaget, är viktigt. Det blir dessutom lättare för läsaren att följa med i texten.

Undvik plotter

För att undvika att läsarens fokus blir stört eller kanske inte ens börjar läsa ett inlägg bör man undvika för mycket plotter. En enhetlig typografi (typsnitt, typgrad, färger, radavstånd) gör mycket för att ett öga inte ska vandra. Jag läser även helst bloggar med ljusa bakgrunder, än en svart sida med ljus text som anstränger ögonen.

Madeleine nämner pop-up fönster i sitt inlägg om vad som gör en blogg bra, och det är något jag håller med henne om. Jag skyr det som pesten och ser det mest som ett hinder i vägen.

Innehåll och röd tråd

Vad gäller innehåll gillar jag känslan av enhetlighet och en röd tråd. Jag ska kunna veta ungefär vad jag möts av när jag återkommer. Det betyder däremot inte att bloggen måste vara nischad. Det brukar räcka bra när jag får känslan att personen utgår från sig själv i det den skriver, och framför allt att det finns ett intresse i det. Det märks ofta när en person skriver om något den egentligen inte brukar eller trivs med.

För mig är det inget måste att uppdatera tre gånger om dagen sju dagar i veckan för att hålla mitt intresse. En av mina favoritbloggar till exempel kan gå en månad utan att uppdatera, men jag återkommer för att jag gillar hennes texter och den känsla hon förmedlar.

Bilder

Bilder är trevligt och ger ett fint avbrott mellan stycken, särskilt om det är en längre text man skriver. Det visuella kan ju ha en stor betydelse. Personligen anser jag att man inte behöver lägga upp proffsiga bilder redigerade i en evighet, huvudsaken är att de ger en känsla till resten av inlägget.

Engagemang till läsarna

Men det viktigaste av allt är ändå engagemanget till läsarna. En bra bloggare bjuder in sina läsare och framförallt ser dem. Det ska bli som en dialog, annars kan man lika gärna läsa en tidning. Jag tycker det är så trist att besöka en blogg där det är noll engagemang utöver publicerade blogginlägg. Genom att jag bloggar delar jag min värld med mina läsare, och jag vill då också höra deras (dina! era!) tankar och framförallt visa att att de är välkomna in genom att svara på kommentarer och besöka även deras bloggar om det finns någon.

Vad gör en blogg bra?
Design från min då engelska blog ercoire.org

Då jag ironiskt nog inte har en annan passande bild till det här inlägget bjuder jag på en gammal design från 2007 som jag har gjort. I år blir det 20 år jag i någon form har bloggat. Det måste jag (vi!) ju fira på något sätt!

Det som jag tycker summerar mina åsikter om vad som gör en blogg bra är enhetlighet. Det finns ett tänk bakom sin blogg och att det syns att man gillar det man gör. Annars finns det väl ingen mening med att blogga? :)

Continue Reading

Stadens Hjältar – tv-serien för alla barn

Om du som läser det här är småbarnsförälder får du nog ut mest av det här inlägget än andra. Jag tänkte nämligen skriva lite om Stadens Hjältar, en tv-serie för barn i förskoleåldern ”som förmedlar budskapet att man ska hjälpas åt, dela med sig och bry sig om varandra” enligt sin hemsida. Kanske har du redan sett den med barnen och känner till Bella Brandbil och Palle Polisbil?

Anledningen till att jag skriver om den idag är för att jag förrförra gången när jag träffade en av mina kompisar fick reda på att hon är med och skapar den. Hur häftigt är inte det? Jag har såklart vetat om vad hon jobbar med men inte alltid exakt vilka filmer och serier det är hon gjort och gör. Då var jag ju bara tvungen att ta tillfället i akt och sprida ordet så gott jag kan.

Stadens Hjältar är något som mest funnits i periferin när kollegor med barn och andra diskuterat den. Eftersom jag inte har barn själv har jag därför inte tittat eller brytt mig särskilt. (Även om jag kan vara rätt barnslig är jag ändå inte på den nivån att jag tittar på småbarnsserier). Jag förstår att budskapet de vill förmedla lockar föräldrar till att låta sina barn få titta. Det är ju exakt vad barnen behöver. Därför är jag också så glad att det går så bra för skaparna med serien och att den blivit så populär! Än så länge har jag själv inte hunnit titta på så många avsnitt, men det kommer.

Alla avsnitt går att se på deras YouTube-kanal, och de ger även ut en version på engelska, Heroes of the City. Jag och min kompis pratade massvis om hur bra vi tycker det är med Youtube och den spridning det har lett till. Framtidens TV är ändå på den digitala markanden, på YouTube och liknande tjänster. Jag kollar till exempel aldrig på ”vanlig” TV längre, vi har inte ens några kanaler installerade. Det jag vill se vill jag se nu och inte kl. 16:30 en lördag. Att de som företag valde att använda sig av YouTube var därför ett väldigt smart drag.

Om du som småbarnsförälder har missat den här serien, se då till att klicka in dig och titta med barnen! Jag tror inte du kommer ångra dig, annat än om dina barn blir helt fast och vägrar göra något annat.

Stadens Hjältar
Logga från officiella hemsidan.

Continue Reading

Creepypodden

Molnen låg tunga och gråa över skogen i morse och vinden blåste i träden. Jag var ute och gick och hoppades att jag tajmade så pass bra att det inte skulle börja regna förrän jag var hemma igen. Nu kan man kanske tro att det som inte var så härligt med morgonpromenad var vädret, men det var fortfarande varmt trots avsaknaden av solen. Nej, det icke-härliga var att lyssna på Creepypodden samtidigt. Nu ljuger jag, jag älskar ju skräck och historier som dessa och har gjort sen urminnes tider men att vara ensam i skogen och lyssna på berättelser om varelser i just en skog ensam är ju lite för mycket rekvisita kanske. Fantasin sätter i alla fall igång ordentligt.

Creepypodden är i alla fall ett tips för er som älskar just creepy berättelser, oavsett sanningshalt. Jag är ju lite efter att börja lyssna på den, och andra poddar, men det är för att jag inte haft tid förrän nu – jag älskar semester! jag bakade bullar i lördags, städade lägenheten igår och sprang dessutom längre än jag gjort på länge. Min energi har redan höjts.

Och det där regnet? det kom på vägen tillbaka, tvåhunda meter hemifrån.

Continue Reading

En lista om bloggar

Hittade en rolig lista hos Malin Wollin.

Hur länge har du bloggat?
Sedan 98 eller 99. Allt började på GeoCities. Någon som kommer ihåg GeoCities?! Elisa’s diary tror jag den hette.

På vilka sajter?
Värt att nämna först är att jag haft jättemånga olika hemsidor, inte bara bloggar. Men eftersom jag ska hålla mig till bloggarna så har det bl.a. varit på Geocities, på diverse privata bloggar som hostade personliga hemsidor gratis och så mina egna domäner – ercoire.org, locksley.nu och så nu elisamatilda.se.

Vad är det bästa med att blogga?
Att få skriva om allt och inget och designa även om det inte blir så mycket av det nu för tiden.

Vem tar dina bilder och vad har du för kamera?
Jag tar alla bilder, märks inte det? Höh. Jag använder för det mesta min iPhone, om jag inte rest för då kan någon bild från systemkameran (en Canon som jag inte orkar titta exakt vilken) råka bli uppladdad.

Och det sämsta?
Att jag inte lägger ner mer energi på det.

Har du lärt känna någon genom bloggandet?
Ja! Både svenska och utländska personer, då jag under en period skrivit på engelska en hel del, och som jag jämt längtar tillbaka till.

Vilket blogginlägg har du fått flest kommentarer på?
Ingen aning. Nu för tiden får jag inga kommentarer. Men när jag hade som flest läsare kunde det bli upp mot 15-20.

Hur många läsare har du i månaden?
Jag älskar statistik, men ingen aning. Men det är ett antal. Hej ni anonyma.

Vilken tid på dygnet bloggar du helst?
Om kvällarna. Eller en helgmorgon.

Nämn en blogg som du tycker mycket om.
Får väl ändå säg Malin Wollin då. Hon skriver på ett sätt jag gillar, är rak och slänger sig med sarkasm. Och har världens finaste familj.

Vilket är det bästa bud du har fått?
Bud? Jag får inga bud. Däremot vill minst 10 st om dagen ge mig pengar för mitt namn på Instagram. Borde kanske slå till någon gång och sen flytta utomlands och leva gott resten av livet.

Och det konstigaste?
Det är väl att någon faktiskt vill betala för ett användarnamn på Instagram.

Hur ser du ut när du bloggar?
Hänger oftast i myskläder hemma, uppkrupen på en stol i köket eller med datorn i knät i soffan.

Hur många inlägg skriver du i veckan?
Två? Måste bli bättre.

Hur mycket tid lägger du på din blogg då?
Alldeles för lite. Om man nu ska lägga tid på den.

Kan du leva på din blogg?
NÄ. Men det hade varit smutt.

Har du några gamla headers på lager?
På min externa hårddisk jag verkligen inte orkar koppla in just nu. Men får kanske ta en trip down memory lane i ett annat inlägg.

Nämn ett gammalt blogginlägg som känns.
Finns inget särskilt på den här bloggen. Andra ligger låsta någon annanstans. Men jag minns ett om när mitt hjärta blev krossat. Hur kroppen gjorde så ont och jag ändå fick ut ord som gick att förstå.

Hur länge kommer du blogga?
Tills jag inte längre tycker det är kul att skriva.

Continue Reading