Ett grattis på Facebook. Något väldigt enkelt men ändå fint. Vi har pratat om det på jobbet ett par gånger. Att folk man inte träffar eller ens pratar med ändå tar sig tiden att skriva ett litet hurra när man fyller år. Det värmer, som jag ville skriva till Tele2 som även de skickade ett grattis. Man är ju inte helt utanför någons radar då.
Det är alltså dagen som jag föddes. Det snöar ute och även om jag helst vill ha vår nu med värmande sol i ansiktet kan jag ändå inte hjälpa att jag som snöälskare är glad över att ha fått snö på min födelsedag. Året som 30 sprang förbi utan att jag riktigt hann känna efter ordentligt eller reagera på att jag lämnat 20-talet bakom mig. Att bli 31 känns därför inte så annorlunda eller äldre. Som en kollega sa: du är ändå yngst på 30-strecket. (Jag kommer ändå känna mig som en evig 25-åring).
Idag har jag fått öppna paket och äta middag med min kära familj. Min mamma gav mig bland annat världens mjukaste filt som jag nu alltid kommer ha i soffan. Vilken tur i oturen att vi har det rätt kallt här hemma.
Som en riktig tant ska jag nu lägga mig tidigt i sängen och läsa. Det är min nya favoritsyssla om kvällarna.